Det är ok att skoja men det är inte okej att anklaga folk för en massa vidrigheter.

Ovanstående är en sanning jag håller med om. Man kan skämta om allt (beroende av publik och timing), men man kan inte anklaga vem som helst för vad som helst (det är ju till och med illegalt och kallas förtal).

Just därför blir det en ganska stor dos ironisk humor när orden yttras av Sverigedemokraterna efter att Jimpa har ”nazihånats” i spansk TV genom att i slutet av en intervju ges en blågul vinkande katt med hitlermusche.

Efter detta enorma övertramp kommer nu SD att bli ”mer restriktiva med att göra intervjuer med mindre, utländska tv-bolag,” något som kommer drabba ”seriösa aktörer”.

På nåt sätt kan jag inte låta bli att dra paralleller till deras politik och policys i övrigt där de anklagar invandrare generellt för att begå brott (trots att det är 90% av invandrarna som aldrig ens misstänks, än mindre döms, för brott).

För ja, man skulle ju inte anklaga andra för vilka vidrigheter som helst, exempelvis våldtäkt. Det vore ju riktigt illa.

Jimmie Åkessons presssekreterare Linus Bylund får avsluta artikeln med att säga att:

Det blir för mycket jobb om man ska behöva göra research på alla och misstro människor.

…och det sammanfattar väl hela deras ideologi och praktik ganska väl: man kan misstro vem som helst, men att göra research och kolla om misstron är berättigad är för mycket jobb. Bättre då att skära alla över samma kam, det är ju så mycket enklare – även om det drabbar det stora folkflertalet seriösa aktörer…