Ligger just nu i en skog och skriver på mobilen.
Runt omkring ligger ungefär tjugo personer jag inte känner mer än att vi alla är med i Friluftsfrämjandets knytte- eller mulle-grupper, antingen som barn eller medföljande föräldrar.
Majoriteten ligger i vindskyddet, men jag och fem till har tält.
Utanför sjunger fåglarna skymningsmelodier, vinden är en stilla bris, lägerelden har falnat.

Treåringen har flyttat in till en kompis två tält bort och de håller på att babbla hål i huvudet på kompisens mamma.
Min första chans att avsiktligt somna innan midnatt på ett halvår.
Min första solosömn på månader.
Undrar hur det kommer gå.

(På en sidonot vill jag gärna bli av med baselineoron som kommer sig av att det är omkring 20% här i trakterna som röstar på ett parti som vill avskaffa såna som jag.)

Just nu är jag på den svenskaste platsen i mytbildningen – himlajorden.
Vi får se var jag vaknar.